Ramdirektivet för vatten
Det övergripande målet med vattendirektivet är att vattenkvaliteten ska bevaras där den är god och förbättras där den inte är god.
Innevarande planeringsperiod sträcker sig fram till 2021, men myndigheterna har ännu inte klargjort miljömålen för hållbar dagvattenhantering.
Statusbedömningen av ytvatten görs utifrån den ekologiska statusen och den vattenkemiska statusen.
God ekologisk status innebär bland annat att växt- och djurlivet i vattnet, flöden och bottenstruktur ska närma sig referenstillståndet, vilket ungefär motsvarar det som kan betraktas som naturliga förhållanden.
Den vattenkemiska statusen bedöms utifrån halter av förorenande ämnen samt hur de förhåller sig till de för samarbetsländerna gemensamt gällande miljökvalitetsnormerna.
I Sverige har dessa utarbetats av Naturvårdsverket. God vattenkemisk status innebär att halterna inte överskrider gällande gränshalter.
Enligt Ramdirektivet för vatten ska varje medlemsstat föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande påföljder, som ska tillämpas om de nationella bestämmelserna som antagits med anledning av direktivet överträds.
Vattendirektivets prioriterade ämnen.
Ett av stegen för att uppnå målet med Vattendirektivet är att gradvis minska förekomsten av ett antal prioriterade ämnen genom att förhindra utsläpp och spill av dessa eller stegvis eliminera dessa ämnen före år 2020. Prioriterade ämnen definieras som ”ämnen eller grupper av ämnen som utgör en betydande risk för vatten eller via vattenmiljön utgör en sådan risk”.
En lista över 33 prioriterade ämnen och ämnesgrupper har fastställts av EU kommissionen (Europaparlamentets och Rådets beslut 2455/2001/EG om upprättande av en lista över prioriterade ämnen på vattenpolitikens område).
EU kommissionen har även beslutat om miljökvalitetsnormer för de prioriterade ämnena och ämnesgrupperna, dessa är gemensamma för alla medlemsländer (Direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område).
Miljökvalitetsnormerna ska ligga till grund för bedömningen av den vattenkemiska statusen i en vattenförekomst. De är angivna dels som maximalt tillåtna halter, dels som tillåtna årsmedelhalter för olika ytvattenförekomster och är gemensamma för samarbetsländerna.
Prioriterade ämnen i dagvatten
Rent Dagvatten har vi valt att fokusera på de av de prioriterade ämnena och ämnesgrupperna som kan förväntas förekomma i svenskt dagvatten. Dessa presenteras i tabellen nedan och mer i detalj i den tabell som kan hämtas vi länken nedan.
Tabellen med referenser som pdf
Utöver de prioriterade ämnena ska enligt Ramdirektivet för vatten uppmärksamhet även ägnas åt ämnen som påverkar vattnet negativt och härigenom orsakar att god ekologisk status inte kan uppnås 2015. Till dessa hör bland andra olika organiska halogen-, fosfor- och tennföreningar, metaller samt arsenik och dess föreningar, ämnen som bidrar till övergödning (framförallt fosfater och nitrater), syretärande ämnen, cyanider, uppslammade ämnen, svårnedbrytbara kolväten och bioackumulerbara toxiska ämnen (EG, 2000).
En del av dessa ämnen ingår i den grupp av ämnen som har relevans för dagvatten och redan är kända sedan tidigare.
Rent Dagvatten har samlat de ämnen som ingår i 33-listan och är relevanta för dagvatten i Sverige och adderat de ämnens om vi i Sverige redan tidigare vill reducera från kretsloppet.
Listan över dessa 20 ämnen.
Rent Dagvatten har som mål att genom åtgärder för rening kunna reducera dessa ämnen i de utsläpp som sker till recipient från de anläggningar som ingår i ett Abonnemang på Rent Dagvatten.